Julia Ahlqvist

 

I smådjurskirurgin har vi haft olika moduler och i höst har varje colloquium bestått av en praktisk del och en teoretisk del och under varje labb så har vi även +/- prov (det vill säga att vi har en fråga elelr två som vi måste svara rätt på elelr beräkna rätt). Om vi inte hade haft nog med (+) från varje labb så hade det inneburit att vi inte hade fått göra colloquiumet. Har haft lite av en hatkärlek till den här kursen eftersom att den har krävt så mycket, men den ger också så mycket nyttigt och praktisk kunskap som vi definitivt kommer att ha nytta av senare. 

 

Dagen innan jag skulle åka över hit till Kaunas för att börja det femte året här, fick min älskade hund Mio somna in. Vi märkte att han var sjuk i början av sommaren och en stor del av min sommar hemma blev påverkad av att Mio inte mådde så bra. Han hade alldeles för höga njurvärden och hade enligt den första kliniken (mitt gamla jobb) CKD, men eftersom att vi inte var helt nöjda med vården där vände vi istället oss till mitt jobb för en second opinion. Min chef tog på sig att undersöka Mio och vi fick lite ny information med ultraljud, nya blodprov och en ny behandlingsplan.

Det såg ut som att han blev bättre ett tag, men under de sista dagarna i augusti kunde han inte behålla någon mat och hade svårt att komma till ro. 

 

Jag har ofta varit rädd att något ska hända Mio medan jag har varit här borta i Kaunas de senaste fyra åren och när han faktiskt blev sjuk så var jag hemma hela tiden. Det är svårt att tänka på hur länge han nog var sjuk eftersom han döljde sina symptom så gott han kunde in i det sista. 

 

Det har varit en tung höst på grund av det här och det har gjort att min energinivå har varit sämre än vanligt. Det ska bli så skönt att den här terminen snart är över. Längtar så mycket till jul och ledighet, även om en jul utan Mio är helt ofattbart.